För att alla barn och tonåringar ska få ett bra och hälsosamt liv behöver vissa extra stöd på områden som tillgång till utbildning, hälso- och sjukvård, näring eller bostad.
För att hjälpa till med detta har EU-länderna nationella planer som vägleds av den europeiska barngarantin. I samband med att EU såg över garantin, planerna och strategin mot fattigdom var det viktigt att ta reda på hur de unga EU-medborgarna under 18 år tycker att det går i deras länder.
Vilka svarade?
- 41 736 barn i åldrarna 8–17 år
- från alla EU-länder
- deltog genom en onlineenkät, 26 fokusgrupper och 45 enskilda intervjuer
- där 52 % av deltagarna var flickor, 43 % pojkar och 2 % övriga, medan 3 % inte ville säga vilket kön de tillhörde
Även om många barn vet om att det finns olika tjänster och att framsteg har gjorts, upplevs tillgången inte alltid på samma sätt, och lika rättigheter innebär inte alltid att alla har lika möjligheter i vardagen.
- Fattigdom begränsar barns deltagande i vardagsaktiviteter och skapar skam och utanförskap, även när det finns olika tjänster tillgängliga.
- Barn beskriver diskriminering på grund av till exempel funktionsnedsättning, etnicitet, migrationsbakgrund, kön och andra saker som gör att de uppfattas som annorlunda.
- En del barn i undersökningen sa att passiva eller inkonsekventa reaktioner från vuxna undergräver deras trygghet och känsla av tillhörighet.
- Vuxna som barnen har förtroende för, stöd för psykisk hälsa och miljöer där barn blir lyssnade på beskrevs som centrala för att de skulle känna sig inkluderade.
- När barn får stöd vill de bli behandlade med respekt, känna sig trygga och få sin integritet skyddad, och de vill inte bli utpekade.
- Överkomliga, nedsatta eller subventionerade kostnader så att deltagande i skolaktiviteter och tillgång till hälso- och sjukvård, bostad och mat inte bara beror på familjens inkomster.
- Stöd som är praktiskt, konsekvent och ges i rätt tid, särskilt för barn från fattiga familjer, med funktionsnedsättning, från minoriteter och från invandrarfamiljer samt ungdomar som varit omhändertagna.
- Att bli lyssnade på vid beslut som påverkar deras liv i skolan, samhället och i fråga om olika tjänster – på ett meningsfullt och inkluderande sätt som leder till tydliga förändringar.
Sammanfattning: Vad barnen sa om fattigdom och social delaktighet
I skolan
- Vad barnen sa
- Alla barn har inte lika stor nytta av skolgången – kostnaderna för resor, aktiviteter och läromedel är ett avgörande hinder, även när skolundervisningen formellt är gratis.
- Lärandestödet är ojämnt, det finns stress kopplad till prov, klasserna är stora och mobbning och diskriminering hanteras olika på olika skolor. Allt detta påverkar barns förmåga att lära sig, känna sig trygga och delta fullt ut i skolan.
- Stödet till barn med funktionsnedsättning och särskilda behov kan ha brister och sättas in för sent, och det kan vara svårt att tillämpa formella planer i praktiken.
- Vilka åtgärder vill barnen se?
- Kraftigare åtgärder mot mobbning, diskriminering och otrygga förhållanden i skolan (även i hälso- och sjukvårdsmiljön, i hemmet och i bostadsområdet).
- Använda skolan som en viktig kanal för stöd och förebyggande åtgärder
- Ständigt tillgängliga tjänster såsom kuratorer, sjuksköterskor och undervisningsstöd för lärande, tillgång till hälso- och sjukvård, mat och för att ge barnen tillgång till vuxna de har förtroende för.
Jag blev mobbad och vill inte att andra ska behöva gå igenom något sånt. För att förbättra skolmiljön bör vi därför tidigt lära barn att mobbning är fel och att det kan skada andra runtomkring oss.
Hälso- och sjukvård, bostäder och mat
- Tillgång till hälso- och sjukvård
- Långa väntetider, svårigheter att resa och kostnader för tjänster som tandvård och terapi förvärrar problemen och ökar ojämlikheten.
- Tillgången till psykisk vård är ojämnt fördelad och långsam, även inom skolan.
- Barn säger ofta att de inte alltid vet vart de ska vända sig för att få hjälp, särskilt om föräldrarna inte kan hjälpa till.
- Bra bostäder
- Barnen beskrev boendet som en grundläggande förutsättning för trygghet, värdighet, hälsa och lärande.
- De främsta problemen är överkomliga priser, hyra och el- och vattenkostnader, risken för hemlöshet och ungdomar som har varit omhändertagna och inte får tillräckligt bostadsstöd.
- Vissa barn var oroliga för otrygghet, dåliga bostadsförhållanden och ojämlik tillgång, särskilt för barn i fattigdom, i alternativa omsorgsformer eller från marginaliserade grupper.
- Dåliga bostäder innebär kalla hem, fuktiga, osäkra byggnader, trångboddhet och bristande privatliv.
- Hälsosam mat
- Barnen ansåg att tillgången till hälsosam mat var mycket viktig, men inte något som alla barn fick varje dag.
- De uttryckte oro över brister i samband med gratis skolmåltider, mat för äldre elever och mat när skolan är stängd.
- Barn kopplade ojämlik tillgång till hälsosam mat till hushållens inkomster, de högre kostnaderna för hälsosammare mat och begränsad eller dålig kvalitet på den mat som serveras i skolan.
- Kvaliteten, variationen och smaken på maten beskrevs som faktorer som påverkade om barnen faktiskt åt den mat som serverades.
Alla barn förtjänar ett hem, internet, mat, resurser, hälso- och sjukvård och utbildning oavsett vilken etnisk, religiös eller annan grupp de tillhör, men det är inte alla barn som får det – och detta måste förändras.
Vad hände sen?
- Barnens svar granskades tillsammans med uppgifter från vuxna från varje EU-land.
- Resultaten användes för att se över den europeiska barngarantin och kommer att bidra till att förbättra de nationella planerna i alla EU-länder.
- Strengthening the European Child Guarantee 2026 (på engelska)
- Kommande åtgärder: en barnvänlig version av garantin, på alla EU-språk, så att alla barn i EU lätt kan förstå vad EU gör för att motverka fattigdom och främja social delaktighet.
Om du är under 18 år och behöver prata med någon om hur du mår bör du ta kontakt med en vuxen du litar på. Du kan också kontakta en hjälplinje för barn i ditt land. Där kan de ge dig den hjälp och det stöd du behöver.